La Fleur

 

Fleur var ett korsningssto född 1976, så hon fyllde 31 år januari 2007. Hon är en korsning mellan Halvblod och Welsh. hon blev 31 år och 10 månader.

Hon var ca 150 cm hög. Hon har funnits i familjen sedan hon var knappt 2,5 år gammal. Så hon är som en inventarie hos oss.

Hon var dräktig utan vår vetskap när min pappa köpte henne till min syster. Hon fick ett hingstföl som föddes i mars 1979. Det såldes sedan.

Fleur som jag kallde henne var en mycket egen dam. Hon var en riktig rymmarhäst! Hon hade som sport att pilla bort ”hankarna” över stolparna för att sedan knalla i väg på turné.

Jag har tagit hand om och ridit henne sedan jag var 11 år. Min syster kunde inte ta hand om henne helt då för hon har en skada i bäckenet + att hon har svårt att tåla hästar. Sedan blev det bara så att jag tog hand om henne som min egen, hon flyttade med mig. Det är tack vare min underbara syster som jag har den kontakten med Fleur som jag har. Hade hon själv kunnat ta hand om henne hade jag gått miste om denna underbara egna dam!

Vi kände varandra utan och innan, som ingen annan. Och hon hade inte riktig respekt för någon annan än mig, och hon kunde driva med mig med om hon var på det humöret. Andreas kunde hon driva till vansinne! **ler**

Hon var inte så vidare förtjust i karlar. Hon var en riktig mattehäst. Men hon kunde sura till mot mig med. Fast det blir surt mot surt då….

Men hon var den mest underbara dam som jag mött! Hon var så klok. Hon gjorde allt jag bad henne om. Hon litar´de fullt ut på att det jag bad henne om var OK. Skulle jag bett henne gå på lina i mörker så skulle hon gjort det för mig. Vi hade förtroende för varandra. Sedan gjorde hon mycket jäkelskap också….

När Gudrun stormen drog förbi så hade vi ingen ström i stallet. Och det var kolsvart när de skulle in, både ute och innen. Rival, den stora hästen han vägrade gå in i stallet. Det gick inte att muta honom. Men Fleur kliver helt lugnt efter mig. Litar fullt på att det är OK eftersom matte säger det. Hon var så speciell, så unik.

Hennes sista styva 10 år var pensionerad. Hon hade lite bekymmer med ett framben och ett bakben. Så hon gick bara och skrotade. Många sa att det kostar ju bara pengar och du har inte ens ngn nytta av henne. Men då brukade jag svara att hon har gett mig så många och fina år av sitt liv, så då ska väl jag kunna ge henne en bra ålderdom?

Fleurs stora passion var äpplen!

Hon kommer att få skrota runt i våra stora skogshagar tills det är dags! Och det fick hon tills den dagen hon lämnade mig.

Hon var en underbar häst som har en stor plats i mitt hjärta. Hon har varit med på många resor i mitt liv. Hon, Mormor och Arnold är de som varit med mig under mina tuffa år. De fanns alltid där! Utan dem vet jag inte hur det hade gått!

Jag äskar dig La Fleur!