Luzille

Juni 2009

Tyvärr blev det ingen valp. Luzzan fick snittas en måndags morgon, och ut plockades en död valp som varit död ett tag. Ca en vecka. Jag ville ta bort livmodern och allt med en gång. Men det ville inte vet. Så det är kvar. Men som det känns nu blir det inga valpar. Lite synd då avelsrådet från Norge ville ha en valp med just denna kombination. Det känns som det är en bra parning då! Har en tik innan i Norge men vet inte mycket om henne. Avelsrådet vill vi ska göra om det men Nej tack inte som det känns nu. Det har varit mycket tårar och så med det här. Lilla Luzzan som är så fin. Hon hade nog blivit en fin mamma!

Maj 2009

Jo då hon var dräktig med en liten valp! Så nu får vi se hur det går! Håll tummarna nu!

April 2009

Luzzan är parad med Strandbergets Arrak. Jag trodde hon var dräktig. Men ultrat visade att honv ar tom. Vi ska ultra om henne ville vet eftersom jag var så säker på att hon var dräktig! Hon visar alla symptom jag kan komma på.

Mars 2009

Luzzan löper och jag har valt hane. En välmeriterade hane var det. När jag kollade var jag abra intresserade av jakten. Och det var han. När jag kollar mer noggrant så är han både SUCH och SJCH. Så den stammen med Luzzans borde bli bra.

Feb 2009

Luzzan klarade sitt jaktprov. Hon fick ett andra pris med 96 drevminuter. Domaren trodde hon fått ett förstpris om haren inte gått upp på vägen och lurats. Svårt underlag! Men nu är det klart för att paras. Är väldigt noga med att man ska följa rasens rekmmendationer. Man ska bevara rasen egenskaper och är de inte bevisade vet man inte om de har det. Så var det inte när Ottilia parades, men nu är det så och då tycker jag att man ska följa det.

 2008

Luzille heter Östanvindens Bonnie Tyler! Hon är dotter till vår Ottilia och syster med vår Witch.

 Hon var kvar i kullen då vi tackat nej i sista sekund till en valpköpare som inte var så seriös. Tur vi upptäckte det i tid!! Hon såldes 9 v gammal till en underbar familj, Lennart och Kerstin Nydén i Sundsvall. Där har han jagat med henne under jakttiden och därmellan så har de skött om henne på bästa tänkabara sätt!

Vintern 2006-07 ringde Lennart till mig och förvarnade om att de kanske ville lämna Luzille åter om vi ville ta emot henne. Som uppfödare tog jag givetvis emot henne! Hon är ju min valp!!!. Lennarts hälsa sviktade och de kände att de inte kunde ge henne det liv de tyckte hon skulle ha! Under våren mognade deras beslut och det bestämdes att de skulle komma med henne till oss den 16 maj, 2007. De körde henne ned 54 mil enkel resa för att hon skulle få komma åter till oss! Det kändes så bra! Underbara människor! Vi är så glada för henne!

16 maj anlände hon. Hon var så fin! Vår älskade valp var hemma igen! Vi fikade med matte och husse. Jag frågade allt jag kunde behöva veta om Luzille, jaktmässigt och i övrigt! Att släppa i hop henne med vår flock var inga bekymmer. Hon kunde hundspråket, det lärde ju henne Mormor som valp! Och det satt i. Var helt okomplicerat. Brydde sig inte om katterna. Gick bra med Sam! Allt gick så lätt! Hon var väldigt väluppfostrad. Det var som om hon kände igen sig på något märkligt sätt. Det vara bara känslan när man såg henne hur hon undersökte saker. Och Ottilia kände igen henne, och Luzzan sin mamma! Häftigt att se!

Det var oerhört sorgligt när de åkte. De grät och jag storgrät. Långt efter de åkt. Jag led så med Lennart och Kerstin att de skulle lämna bort sin lilla Luzille. Det var oerhört smärtsamt att tänka och sätta sig in deras situation att behöva lämna från sig henne. Om jag led så och det gjorde så ont i mitt hjärta, hur ont gjorde det då inte i deras?

Men de åkte och kvar hade vi lilla Luzzan! En underbar tik, något större än Witch. Tillgiven som sin mor! Och med en skalle lik sin far! Hon har kommit in i flocken mycket bra. Hon är oerhört lätt att ha att göra med. Lydig och väldresserad! Kan ha henne lös med alla mina andra hundar. Hon lyder nästan bättre än mor och syster!

På natten sover hon under vårt täcke! Hon älskar att bädda ned sig så hon inte syns! Inte ens nosen sticker ut. Så kan hon ligga klippt hela natten!

Hon har blivit utställd en gång i öppenklass med 1:a pris, CK, Cacib och BIM. BIR blev hennes bror. Kommer inte i håg vad domaren hette. Det var i Norrköping i augusti. Det vi tappade på där var hennes rörelser. Hon vägrade springa så handlern Evelin fick bokstavligt släpa runt henne! Trodde inte hon skulle gå bra där då hon är lite nättare. På SKK:s utställningar främjas ju det extrema lite väl mycket i de flesta raser.

Mor Ottilia är en grövre modell med mer stop, som inte är önskvärt, och hon går bra på SKK utställningar medans Witch som är mer rätt i skalle och kropp går bra på stövare och inte på SKK. Och eftersom Luzzan och Witch är relativt lika så var det förvånanade! Men kul givetvis. Vill i framtiden ställa ut henne på en stövarutställning. Det känns mer seriöst på något sätt. Får se om det blir till sommaren på Omberg! Men visst är hon vacker vår Luzille!

Och barn! Det bara älskar hon! Hon är gärna med barnen ute! Hon är en utehund om vi jämför mot våra andra två. De är lite frusna. Men inte Luzzan, hon är gärna ute på tomten i flera timmar! Och hon är så lekfull! Hon leker med alla! Syrrans hundar, mammas hund, ja alla som vill leka! Och hon är så sprallig!

Nu när hon klarat RR provet och ett jaktprov, så har Andreas tänkt sig ta en kull på henne. Dessa individer har unikt blod i sig Det finns bara 6 valpar, varav 5 är våra valpar, i som har den stammen bakom sig! .

Pappa är Eros som är importerad från Schweiz till Norge där vi var och parade!

Tack Lennart och Kerstin för att vi fick tillbaka vår älskade Luzille! Ni har ett gott hjärta som körde alla mil ned till oss för att återge oss henne!

Ni har gjort ett fantastiskt jobb med henne! Hon är helt underbar vår Luzzan!