15 januari 2008 Ja då är Nike frisk. har varit flertalet ggr och visat henne för Krister. Hon är ok. Det är bara för mig att våga inse det. För hennes skull måste jag. Hennes träning är svår. Hon är het, som jag vet inte vad. Svårstyrd. Vi bygger upp hennes kropp mest nu. Mycket motion, skogen har vi börjat med för ngr veckor sedan.

Räknar med att ev starta henne under sommaren. Vi får se....

Jag har även korat henne under hösten. Vi fick i hop 365 p, tror jag. Vi tapopade massor av poäng på att hon inte bryr sig om bytet... Jaja, hon är lydig i alla fall!

20 oktober 2007 Nu har det gått snart 5 månader. hon är friskförklarad och får röra sig fritt ca 20-25 minuter på plant underlag. Får springa med andra hundar i ca 10-15 minuter. Jag har börjat att träna henne lite. Och hon är het! Hon är tyst och fin faktiskt!! Men så okoncentrerad och störig så jösses. Det tar lite tid att komma åter det är en sak som är säker. Det ligger många timmar framför oss!

Krister säger att hon är frisk. Hur kan det ha läkt så bra på henne, som den hund hon är? Jag har svårt att tro det är sant! 

Hon kom till mig efter Lakritz som jag förlorade alldeles för ung. Trodde aldrig att jag skulle äga en schäfer igen efter min första, Mia. Som jag sörjde tills jag fick Nike, och det var då i styva 4 år. Hade svårt att prata om schäfer, titta på dem, kunde inte tycka någon var fin nog, Tills Nike kom in i mitt liv.

 Från första dagen var hon mammas hund!Hon bara älskade att jobba. Och hade bara ögon för mamma, inte någon annan. Hade aldrig koppel för hon brydde sig inte om någon annan. Man kan nästan säga att hon är osocial. De levde väl inte då så bra under valptiden. I ett rum, fick inte var ute i friska luften knappt, fick ej vara i huset utan bara i ett litet valprum. Och förmodligen inte haft massor avkontakt med människor. Hon brydde sig inte om någon annan människa än mig. Inte så att hon var rädd, tvärtom. Men hon struntade i dem. Hade inget behov av att hälsa.

Hon är en stor dam på 42-43 kg. Just nu väger hon 41 kg. Och hon är friskförklarad från sin stora knäskada! Nu drar vi igång lite sakt med hennes träning. Väldigt försiktiga fyspass och lite lydnaspass börjar nu! Hon hörjat sätta lite muskler igen. Känns bra. Hon är inte tjock nu utan lagom. Med mera muskler så är hon uppe i sina 43 kg snart igen. Det är underbart att hon nu anses frisk. Men vi måste fortfarande ta det försiktigt.

Nike är en schäfer av bruksmodell. Hon är stor, snygg och rejäl! Ingen liten speta. Hon har enormt med energi! Älskar att arbeta. Hon kan gå fot i timmar tror jag. Hon är en svårförd hund, men helt underbar. Det är inte så lätt att bara ta henne och köra. Man inser det när man ser andra arbeta med henne. Då ser jag vad jobb jag lagt ned på henne! Det är ngr timmar.... Och det är värt allt detta...
Jag har en förkärlek till lydnad så det är det vi har tävlat i en del.

 Hon var ca 13,5 månad när vi startade i lydnadsklass 1 - 
På 3 tävlingar var vi LP 1
 med två segrar ! Hjälp vad fort det gick... Vad duktig hon var!

I juli debuterade vi i tvåan. På 3 tävlingar var vi LP 2,
och hade dessutom vunnit 2 gånger.

Sedan ville jag inte lära in trean på henne.
Men jag kände ändå att vi behövde få lite tävlingsrutin och
 lära känna varandra i tävlingssammanhang.
Så jag tävlade tvåan under hösten 2005.

2006 på sommaren,  debuterade vi lydnadsklass 3 med diverse resultat. Jag hade svårt att få till hur vi skulle förbereda oss. Hon drog på sig ngn nolla här och där. Med tiden fick vi till det. Hon blev LP 3. Med både segrar och andra placeringar. Det är först i denna klass som vi fick problem med hennes hetsighet. För i 3:an krävs en del mer än i 2:an.

Sen vare det våren 2007, då startade vi i Elit. Ja jösses. Vi har haft dåliga poäng och varit nära ett förstapris. Här är det ett bekymmer med en het hund. Hon ligger på så hårt och det drar ner en del i lydnad. I brukset är det inte lika noga. Vi har inte fått något förstapris i Eliten. Men vi har startat 2 ggr hittills och nu lär det dröja. Jag kommer inte starta henne förrän till sommaren i år tror jag. Det beror lite på hur hon kommer i gång under hösten. Men det krävs en del mental kondition för ett elitprogram.

När jag letade hund ville jag ha efter Tabo. Tog reda på vilka tikar han parat. Ingen som jag ville ha i från... Gick då in och kollade efter Frasse. Och hittade en tik som passade mig!! Och jag ångrar det inte. Hon är ljuvlig! Hetsig, men helt bara underbar!

Varför opererades hon?

Nike bärjade halta på kvällarna i maj. Syntes inte ett dugg under dagen. Trodde en sträckning. Fick vila några dagar. Men det hjälpte inte. Det blev en tur till Krister Julinder. Han hittade inget när han drog i henne och så. Det är första gången jag hör den mannen säga: Jag vet inte riktigt vad det är eller vart det sitter! Han brukar alltid känna. Då insåg jag att det här var nog inte bra.

Vi röntgade alla leder i höger bak. Inget fel! Fin i lederna. Såg lite förkalkningar i mjukdelen vid knät. Är det bara det kan du tävla som du planerat veckan efter... säger han... (Hade tre tävlingar på en helg och så veckan efter....)Men det lilla skulle inte göra att hon blir så halt tänkte jag.... Han ville gå in med artoskopi och kolla. Och det var inte kul. Hon hade slagit sönder knät! Minisken, var bara flis av, som växt i hop med korsbandasfästet. Bildat brosk och nya blodbanor! Kul... Han fixade till det och så säger han att rehab på detta är minst 4 månader! Jag troddejag skulle sluta andas! 4 månader!!! Ni som känner Nike förstår vad detta innebär! Valium till hennes mamma!!!!